|
Klassrummets mikrovärld
(Symposion: 1999) Av Jonas Aspelin
Vilka krafter formar socialt beteende i klassrummet? Hur kan vi förstå skolklassens sociala liv mot bakgrund av hur lärare och elever kommunicerar med varandra? Vilken betydelse har känslor i denna process? Vad är det som gör att det uppstår – eller inte uppstår – ”ordning i klassen”? Detta är några av de frågor som behandlas i Jonas Aspelins bok Klassrummets mikrovärld.
Under lektionens ytskikt finns ett häpnadsväckande myller av skeenden, ett socialt flöde som till stor del är dolt för blotta ögat. Med hjälp av socialpsykologisk teori och inträngande empiriska studier visar Aspelin den stora betydelse klassrummets mikrovärld har i undervisningen och i elevers och lärares socialisation. Vi får inblick i hur det går till när sociala band mellan lärare och elever hotas eller klipps av, när lärare och elever fogas samman av rigida band och när de bygger stabila band. Men inte minst hjälper oss Klassrummets mikrovärld att bättre förstå vad som utmärker produktiv undervisning.
Mer om boken: I doktorsavhandlingen Klassrummets mikrovärld (Symposion, 1999) undersöks interpersonell kommunikation mellan lärare och elever i klassrumsmiljö på gymnasiet. Teoretiskt förankras undersökningen i interaktionistisk teoribildning, framförallt Thomas Scheffs teori om sociala band och känslornas kommunikativa funktion. Det empiriska underlaget består främst av videodata. Genom inträngande analys av delar och helheter i transkriberad ickeverbal och verbal kommunikation belyses den betydelse som klassrummets mikrovärld har i utbildningen. ”Klassrummets mikrovärld” definieras som ”de inbäddade, till stor del omedvetna, nästan osynliga och delvis undertryckta sociala processerna i undervisningen”.
| 